Sprint-SM

Eftersom jag ändå inte kan sova längre och snart ändå ska åka iväg till Ullared får det väl bli ett litet blogginlägg såhär på morgonkvisten, i skrivande stund 04:45. Fastän det finns ganska mycket tid ska jag försöka att fatta mig kort.

I helgen har Sprint-SM, samt SM i lagtempo, avgjorts i Hagaström, Gävle. Det är med mycket blandade känslor man nu lämnat helgen bakom sig och blickar framåt mot fortsatta träningar och tävlingar. Det är både glädje, lättnad, stolthet och besvikelse som strömmar genom kroppen.

I och med att jag ganska nyligen gjort come-back (i ärlighetens namn kommer jag inte ihåg när det var, alltså när vi fick is i Trollhättan) från ett par års uppehåll, mer eller mindre helt ifrån träning (om vi räknar bort den där timmen varje vecka) hade jag inte direkt någon större förväntning av att nå några större framgångar. Speciellt inte med tanke på att en del av mina konkurrenter faktiskt har presterat stabilt bättre än mig under säsongen som varit.

Innan tävlingen var förhoppningen att formen skulle vara god, fast mot slutet av veckan och under tävlingen kändes det snarare tvärt om. Det där lilla extra som fanns på ett par tävlingar i början av säsongen hittade inte riktigt fram i helgen, vilket förstås var tråkigt. Det var något jag verkligen hade behövt. Inte under ett enda lopp kändes det sådär kanonbra, att någonting var lite utöver det vanliga, som man brukade känna i sina yngre år när det faktiskt var riktigt bra.

För att göra en kort summering blev mina placeringar 3a på båda 500m (och alltså sammanlagt på 500m) och 4a på båda 1000m, samt 4a totalt. På lagtempot kom vi 2a, drygt en sekund ifrån guldet och det svenska klubbrekordet. Mina tider blev 40,78 - 1.24,35 - 41,30 - 1.23,35. Tiden på lagtempot blev 4.27,74 vilket är ett nytt klubbrekord och även bättre än det tidigare svenska klubb/mästerskapsrekordet.

Om de individuella loppen finns inte mer att säga än att jag är mest nöjd med mitt sista 1000m lopp, även om det fanns någon enstaka taktisk detalj som kunde gjorts bättre. 500m andra dagen var mest bara att hålla min parkamrat bakom mig för att säkra bronspengen.

Lagtempot däremot är lite mer spännande att titta på. Från början kändes vi som förhandsfavoriter. Men när vi fick veta SK Winners, Örebro, laguppställning fanns inte favoritskapet kvar. Man kan väl säga att deras svagaste kort är starkare än 2 av våra 3 åkare med marginal, sett till säsongsbästa på distanser liknande lagtempo. Trots detta var vi alltså bara dryga sekunden efter.

Avslutningsvis skulle jag vilja göra en liten kalkyl på tiden för att jämföra ungefär med motsvarande tid på 3000m så det är lite klarare vilken hårdkörning jag utsattes för i lördags. Vår sluttid blev 4.27,74. Eftersom man bara kör innervarv på lagtempo i 8 varv kan vi lägga till ca 1 sekund per varv (kan i och för sig vara uppemot 1,5 sekunder, i ärlighetens namn vet jag inte). Det skulle ge oss en sluttid på 3200m på ca 4.35. Första 200m är normalt att öppna på ca 19-20s på denna nivån och distansen, jämfört med vårt första varv (ca 400m) på 35s. Vilket ger en mellanskillnad på 15s. Dra bort det från 4.35 så blir det ca 4.20 för ett 3000m lopp, vilket är helt realistiskt med tanke på våra varvtider.

Med detta i åtanke ligger mitt säsongsbästa på distansen 3000m på knappt 4.39. Det innebär i realiteten ungefär ett halvt varv. Känn på den :-P