Ensam hemma 2

Andra och sista dagen ensam hemma är snart till ända. Denna dagen har gått betydligt fortare än förra då jag var på jobbet fram till 16.00. Jämfört med igår hann jag i princip bli uttråkad vid den tiden.

Eftersom det var ganska fint väder förut tog jag mig tid att bära upp lite saker, till mamma och pappas vind, som vi ändå inte behöver ha här hemma. Sakerna ifråga var liggdelen till Lokes barnvagn, någon liten filt till vagnen, åkpåse till vagnen och stolen till Lokes gamla vagga (som vi ändå inte använder längre då han hellre sitter i gåstolen eller hänggungan). Det frigjorde väldigt mycket yta i vår klädkammare. Så nu är det bara den gamla bilbarnstolen kvar som ska lämnas tillbaka till NÄL någon gång framöver.

Trots min träningsvärk från igår kände jag mig ändå träningssugen så det fick bli lite mer styrka. Inte lika mycket som igår dock, av naturliga själ. Då tiden var knapp kom träningen ganska tätt efter middagen, ca 2,5 portioner med makaroner och korv stroganoff, vilket gjorde min stackars mage lite illamående. Men som tur var stannade maten där den skulle.

Något som faktiskt förundrar mig ibland är hur folk kan bli så förvånade över att man jobbar så bra som man ändå gör. För tillfället är jag och en till på kommunhuset i Trollhättan och drar ett nytt passagesystem till en massa dörrar. Vi började i tisdag och innan denna veckan är slut räknar vi med att ha dragit klart all kabel så vi kan börja koppla in utrustningen, med andra ord efter knapp två veckors arbete. Totalt handlar det om knappt 5 km datakabel och ett par hundra meter vanlig strömkabel (EKK light), dragen ovanför besvärligt undertak, ibland på höga höjder och genom ett 30-tal hål. När vi berättar hur det går så möts av häpna reaktioner (att vi jobbar grymt snabbt), fast det känns mer som "det här är väl inget?". Jag vet inte hur det var förr, vi har inte gått den gamla skolan (som uppenbarligen gick ut på att vara så lat och långsam som möjligt), men ibland känns det som att en väldigt stor del skulle kunna vara betydligt mer produktiva än vad de är. Synd bara för oss som faktiskt producerar att vi ändå inte får lön för mödan.

På tal om produktivitet. Nu när jag haft lite tid själv hemma har jag passat på att spela lite mer tv-spel än tidigare. Sen några dagar tillbaka var det Legend of Zelda: Twilight Princess som lockade mest. Då jag gillar att springa igenom spel så fort som möjligt tänkte jag testa att se hur fort jag kan göra det denna gången, utan att ha spelat det på något år. Hittills måste jag säga att det gått ganska bra, faktiskt bättre än vad jag någonsin klarat av tidigare. Lite tråkigt bara att jag inte är så duktig på att utnyttja alla systemfel som finns, hade varit skönt att skippa lite jobbiga och långdragna sekvenser. Men vad gör det när det är historien som är värd att uppleva (bortsett från att jag skippar 90% av alla filmsekvenser) :-P

Vad tiden springer iväg när man skriver massa strunt! Nu måste jag göra mina mackor till imorgon så jag inte svälter. Sen är det läggdags och ett godnatt-sms till Josephine. Sen får vi se hur gosiga Zelda och Zimba är inatt när de har fått lite kattmynta av mig (på klösträdet som de sällan använder) :-)